Det här fältet används för att ange hur lång tid personen inte behöver assistans under sina sysselsättningsdagar. Tiden du fyller i här räknas av från den totala vakna tiden som annars skulle kunna täckas av personlig assistans (och som redovisas i den blå rutan till vänster).

Syftet är att räknas bort den tid då en annan huvudman ansvarar för personens stöd – exempelvis när personen exempelvis är på skola, daglig verksamhet eller arbetsplats där assistenter inte följer med.

Viktigt:

Om personen fortfarande behöver assistans under hela eller delar av tiden på sysselsättningen, ska du alltså INTE ange den tiden här. Detta eftersom det då inte är en annan huvudman som ansvarar, och tiden ska därför inte räknas av.

Här anger du hur många dagar eller veckor per år som personen har semester eller lov, exempelvis sommarlov, sportlov och höstlov.

Kalkylatorn använder uppgifterna för att räkna ut hur många semesterdagar som faller inom hela den valda perioden – och dessa dagar flyttas då från sysselsättningsdagar till lediga dagar i beräkningen.

Det du fyller i här påverkar alltså hur många dagar per år personen befinner sig på sin sysselsättning, och hur många dagar per år personen är helt ledig.

Viktigt:

Du ska inte ta med helgdagar eller röda dagar här. De räknas bort automatiskt.

Här anger du antal dagar i hela beslutsperioden då personen inte har något assistansbehov alls.

Det kan till exempel vara dagar då personen är på sjukhus utan assistenter, på korttidsvistelse där personalen där tar hela ansvaret, eller andra situationer där personen inte behöver personlig assistans överhuvudtaget.

Dessa dagar tas helt bort ur beräkningen efter att semesteravdraget gjorts. Det innebär att:

• de tas bort från periodens totala antal dagar
• de tas bort från både sysselsättningsdagar och lediga dagar
• veckosnittet justeras efter att dessa dagar har räknats bort

Avdrag från sysselsättningsdagar ska användas om personen egentligen skulle ha varit på sin verksamhet men är frånvarande, och inte behöver assistans under den dagen.

Avdrag från lediga dagar används om personen inte har något assistansbehov under en ledig dag.

Exempel: om personen har korttidsvistelse 10 dagar per år, och dessa 10 dagar infaller på dagar då personen normalt skulle varit ledig, skriver du in 10 dagar i fältet för avdrag från lediga dagar.

🗓️ Sysselsättningsdagar

När du kryssar i veckodagar (t.ex. måndag-fredag) anger du vilka dagar personen normalt är på skola, jobb eller daglig verksamhet. Dessa blir sysselsättningsdagar.

Vad händer i beräkningen:

• Kalkylatorn räknar ut hur många sysselsättningsdagar som finns i hela beslutsperioden
• Den tar automatiskt bort röda dagar (helgdagar) från antalet
• I steg 2 och 3 anger du sedan olika assistansbehov för sysselsättningsdagar vs lediga dagar
• Exempel: Om personen behöver mindre assistans under sysselsättning (då annan huvudman ansvarar), anger du kortare tid för sysselsättningsdagar

🏖️ Lediga dagar

Alla dagar som INTE är sysselsättningsdagar räknas automatiskt som lediga dagar. Detta inkluderar:

• Helger (lördagar och söndagar)
• Röda vardagar (svenska helgdagar)
• Vardagar du inte kryssat i (t.ex. om personen bara är på verksamheten 3 dagar/vecka)
• Semesterdagar/lovdagar (som du anger i steg 1.3)

Vad händer i beräkningen: Ofta behöver personen mer assistans på lediga dagar eftersom de är hemma hela dagen och ingen annan huvudman ansvarar.

🎨 Egna dagstyper (valfritt)

Om personen har dagar som skiljer sig från både vanliga sysselsättningsdagar och vanliga lediga dagar kan du lägga till egna dagstyper.

Exempel på när du ska använda egna dagstyper:

• Korttidsboende: Personen är på korttids men behöver fortfarande viss assistans från sin egen personal
• Växelvis boende: Bor varannan vecka hos olika föräldrar med olika assistansbehov
• Särskilda dagar: Dagar med avvikande schema/behov

Viktigt: Egna dagstyper dras från din "pott" av sysselsättningsdagar eller lediga dagar. Om personen t.ex. har korttids 20 dagar per år och du anger att dessa ersätter sysselsättningsdagar, kommer 20 dagar att tas bort från antalet sysselsättningsdagar och läggas till som "egen dagtyp" där du anger specifika tider.

📊 Hur påverkar detta slutresultatet?

Den slutliga beräkningen baseras på:

• (Genomsnittligt behov per sysselsättningsdag) × (Antal sysselsättningsdagar i perioden)
• + (Genomsnittligt behov per ledig dag) × (Antal lediga dagar i perioden)
• + (Genomsnittligt behov per egen dagtyp) × (Antal dagar av den dagtypen)
• = Totalt behov för hela perioden → dividerat med antal veckor = Veckogenomsnitt

📊 Beräkna antal dagar i perioden

När du klickar på denna knapp analyserar kalkylatorn hela beslutsperioden och räknar ut exakt hur många sysselsättningsdagar och lediga dagar som finns i perioden. Kalkylatorn tar hänsyn till:

• vilka veckodagar du har valt som sysselsättningsdagar
• alla svenska helgdagar och röda dagar
• semester/lov som du har angett i steg 1.3
• nolldagar som du har angett i steg 1.4

📅 Analyserad period

Efter att du har klickat på "Beräkna antal dagar i perioden" kan du klicka på denna knapp för att se en detaljerad sammanfattning av hur perioden har analyserats. Här ser du exakt hur många dagar som räknas som sysselsättningsdagar respektive lediga dagar, inklusive alla avdrag.

🎄 Högtider i perioden

Denna knapp visar en lista över alla svenska helgdagar och röda dagar som infaller inom den valda beslutsperioden. Detta hjälper dig att se vilka dagar som automatiskt räknas som lediga dagar.

Tiden du anger här används av kalkylatorn för att beräkna hur mycket vaken tid per dag som finns tillgänglig för personlig assistans.

Kalkylatorn beräknar vaken tid enligt följande:

• För sysselsättningsdagar: Vaken tid = 24 timmar – sömn – sysselsättning
• För lediga dagar: Vaken tid = 24 timmar – sömn

Den beräknade vakna tiden används sedan för att:

• beräkna hur mycket assistans som kan täckas per dag
• visa återstående vaken tid i resultatkorten
• jämföra mot det totala assistansbehovet för att identifiera om behovet överstiger den tillgängliga vakna tiden

Viktigt: Ange den genomsnittliga sömntiden per dygn. Om sömntiden varierar mellan olika veckodagar, räkna ut genomsnittet för en vecka (genom att lägga ihop dagarnas alla tider och dela på 7).

Observera: Här anger du den tid personen faktiskt sover per dygn. Om personen exempelvis sover 7 timmar och 40 minuter per natt och har 20 minuter aktiva insatser under natten ska du endast fylla i själva sovtiden (7 timmar och 40 minuter) här. De aktiva insatserna förs sedan in separat under respektive behov i kalkylatorn.

Beslutsperioden är den tidsperiod som beräkningen ska gälla för. Du anger ett startdatum och ett slutdatum, och kalkylatorn använder denna period som grund för alla beräkningar.

Kalkylatorn analyserar hela beslutsperioden och:

• identifierar alla svenska helgdagar (röda dagar) som infaller på vardagar
• sorterar varje dag i perioden i sysselsättningsdagar eller lediga dagar
• tar hänsyn till semester/lov och nolldagar som du anger
• beräknar exakt antal sysselsättningsdagar och lediga dagar i perioden

Alla beräkningar av veckogenomsnitt och totalt behov baseras sedan på denna analyserade period.

⚠️ OBS: Om personen ej kommer beviljas assistans, sätt beslutsperioden på ett år från dagens datum för att få ett representativt veckogenomsnitt av personens behov.

Föräldraavdraget är ett avdrag som gäller för barn under 18 år. Det baseras på att föräldrar har ett ansvar att hjälpa sina barn med vissa aktiviteter, och därför ska dessa tider dras av från det totala assistansbehovet.

Tiden du anger här subtraheras automatiskt från det beräknade assistansbehovet i sammanställningen. Du anger tiden per vecka för både grundläggande behov och andra personliga behov.

Schablonvärden per åldersgrupp:

OBS: För personer 18 år och äldre gäller inget föräldraavdrag.